Söndag
Heej heej...
Jag känner mig bara förvirrad. Saker är bara konstiga och jag får inte ordning på något. Jag känner mig folkskygg. Jag vill umgås men saker blir ofta fel så jag blir titt som tätt skygg för folk. Förstår inte folk. Saker blir konstigt.
Tänker en massa....
Funderat på om det är så att det har med inlärda beteende att göra och när jag blir deppig får jag lägre självförtroende och kan inte kontrolera det. När jag är deppig tar jag minsta lilla diss väldigt personligt. De går bara rakt in. Jag känner mig ensam och får svårt att umgås. När jag var liten lärde jag mig att jag var dum i huvudet och om någon visade täcken på att de inte ville ha mig i närheten så störde jag dem inte. Både för deras skull, att de inte skulle behöva störas av mig och för min skull att jag skulle slippa höra att jag var dum i huvet eller liknande. Det var ju faktiskt inte snällt att plåga andra med att en idiot som mig skulle vara i vägen för dem. Lite hänsyn fick man ta. Eh.. ja... Jag accepterade att de var så. Det är nog lite de som gör att jag blir väldigt känslig när jag inte mår bra.
Sen att jag har svårt med den där kompisgrejen från början gör saken värre.
Har också förstått att anledningen till att jag bytat kompisar så ofta har med mina återkommande deppiga perioder och mina stirriga rastlösa perioder att göra. Det är svårt att umgås med personer som jag umgåts med när jag är glad när jag plötsligt blir deppig och ändras mycket. Samma sak med dem jag umgåts med när jag varit deppig, de funkar inte att umgås med när jag är glad. Personerna som jag träffat och umgåts litegran med under längre tider kommer jag inte nära av någon anledning.
Jag blir nog lite underlig och konstig och svår att umgås med när jag blir deppig också. Som att jag nog övertolkar saker, inte förstår vad folk menar, att jag är desperat efter tröst och trygghet.
En bok som jag läste för några år sedan är Zahiren av Paulo Coelho. "Jag upptäckte en sak för inte så länge sedan. Att de riktiga vännerna är de som finns kvar när det går bra för oss. De står på vår sida, de gläds åt våra framgångar.De falska vännerna är de som bara dyker upp när vi har det svårt. De sätter upp den där sorgsna medkännande minen fast vårt lidande egentligen ger dem tröst i deras eget sorgliga liv. Under min kris förra året dök det upp flera människor som jag aldrig hade träffat och som ville trösta. Det är något som jag avskyr."
Först när jag läste det tänkte jag att va fan är det för bullshit, han brukar ju vara vättig. Sen insåg jag mer och mer hur rätt han hade. Dessa människor såg jag som mina riktiga vänner. Även om jag alltid förlorade dem när den ena av oss började må bättre. Visst är det människor man verkligen behöver som man delar otroligt starka saker med. Men faktum kvarstår att det var sorgen man delade, inte mycket annat. Jag har dock inte lärt mig hantera saker bättre med den insikten.
Känner mig så jävla ensam och svag bara. Jag är beroende av människor, men jag vill helst bli eremit så inget kan gå åt helvete! Människor och jag går alltid åt helvete.
Jag känner mig bara förvirrad. Saker är bara konstiga och jag får inte ordning på något. Jag känner mig folkskygg. Jag vill umgås men saker blir ofta fel så jag blir titt som tätt skygg för folk. Förstår inte folk. Saker blir konstigt.
Tänker en massa....
Funderat på om det är så att det har med inlärda beteende att göra och när jag blir deppig får jag lägre självförtroende och kan inte kontrolera det. När jag är deppig tar jag minsta lilla diss väldigt personligt. De går bara rakt in. Jag känner mig ensam och får svårt att umgås. När jag var liten lärde jag mig att jag var dum i huvudet och om någon visade täcken på att de inte ville ha mig i närheten så störde jag dem inte. Både för deras skull, att de inte skulle behöva störas av mig och för min skull att jag skulle slippa höra att jag var dum i huvet eller liknande. Det var ju faktiskt inte snällt att plåga andra med att en idiot som mig skulle vara i vägen för dem. Lite hänsyn fick man ta. Eh.. ja... Jag accepterade att de var så. Det är nog lite de som gör att jag blir väldigt känslig när jag inte mår bra.
Sen att jag har svårt med den där kompisgrejen från början gör saken värre.
Har också förstått att anledningen till att jag bytat kompisar så ofta har med mina återkommande deppiga perioder och mina stirriga rastlösa perioder att göra. Det är svårt att umgås med personer som jag umgåts med när jag är glad när jag plötsligt blir deppig och ändras mycket. Samma sak med dem jag umgåts med när jag varit deppig, de funkar inte att umgås med när jag är glad. Personerna som jag träffat och umgåts litegran med under längre tider kommer jag inte nära av någon anledning.
Jag blir nog lite underlig och konstig och svår att umgås med när jag blir deppig också. Som att jag nog övertolkar saker, inte förstår vad folk menar, att jag är desperat efter tröst och trygghet.
En bok som jag läste för några år sedan är Zahiren av Paulo Coelho. "Jag upptäckte en sak för inte så länge sedan. Att de riktiga vännerna är de som finns kvar när det går bra för oss. De står på vår sida, de gläds åt våra framgångar.De falska vännerna är de som bara dyker upp när vi har det svårt. De sätter upp den där sorgsna medkännande minen fast vårt lidande egentligen ger dem tröst i deras eget sorgliga liv. Under min kris förra året dök det upp flera människor som jag aldrig hade träffat och som ville trösta. Det är något som jag avskyr."
Först när jag läste det tänkte jag att va fan är det för bullshit, han brukar ju vara vättig. Sen insåg jag mer och mer hur rätt han hade. Dessa människor såg jag som mina riktiga vänner. Även om jag alltid förlorade dem när den ena av oss började må bättre. Visst är det människor man verkligen behöver som man delar otroligt starka saker med. Men faktum kvarstår att det var sorgen man delade, inte mycket annat. Jag har dock inte lärt mig hantera saker bättre med den insikten.
Känner mig så jävla ensam och svag bara. Jag är beroende av människor, men jag vill helst bli eremit så inget kan gå åt helvete! Människor och jag går alltid åt helvete.
Oj, så länge sedan!
Det var ju flera månader sedan jag skrev nu! Först pajade datorn och sen när jag väl fick en ny dator så var det svårt att komma igång igen. Men nu skriver jag de första inlägget, så kanske jag kommer igång.
Hur det varit? Tja, jag har varit jätteduktig! Jag har gjort schema, städat och städat, inte varit ute och supit så mycket. Skolan har jag dock misslyckats med. Skulle vara där 50 % men har bara varit där typ 25 %.
Senaste tiden har det dock gått till baka. Jag har blivit mer och med deppig. Nu förmodar jag att jag har en depression. De gör att jag inte orkar med så mycket.
Pallar inte städa, orkar inte alltid umgås med folk, orkar framförallt inte umgås med andra än kompisar som är som mig eller förstår mig, orkar inte göra någon planering, tar ofta de säkra före det osäkra och sitter själv hemma eftersom jag då inte riskerar trasla in mig i nåt eller må dåligt. Tänker alldeles för mycket. Känner mig bittrare och bittrare för varje dag som går. Men eftersom jag är rätt van så går det väl okej att vara såhär. Jag vet vad jag bör göra och vad som är bra för mig. Jag kan kopla bort det och ha skoj också.
Så, nu har jag börjat skriva igen, då kanske jag kan komma igång mer! :)
Hur det varit? Tja, jag har varit jätteduktig! Jag har gjort schema, städat och städat, inte varit ute och supit så mycket. Skolan har jag dock misslyckats med. Skulle vara där 50 % men har bara varit där typ 25 %.
Senaste tiden har det dock gått till baka. Jag har blivit mer och med deppig. Nu förmodar jag att jag har en depression. De gör att jag inte orkar med så mycket.
Pallar inte städa, orkar inte alltid umgås med folk, orkar framförallt inte umgås med andra än kompisar som är som mig eller förstår mig, orkar inte göra någon planering, tar ofta de säkra före det osäkra och sitter själv hemma eftersom jag då inte riskerar trasla in mig i nåt eller må dåligt. Tänker alldeles för mycket. Känner mig bittrare och bittrare för varje dag som går. Men eftersom jag är rätt van så går det väl okej att vara såhär. Jag vet vad jag bör göra och vad som är bra för mig. Jag kan kopla bort det och ha skoj också.
Så, nu har jag börjat skriva igen, då kanske jag kan komma igång mer! :)
Klänningsmönster, råkost och chokladdiet och sektmeditation!
Skolan var bra igår. Gjorde gradering på en klänning, dvs förändrade storlekar på en kläning jag ritat. Det är mycket krongligt och petigt, men igentligen inte så svårt. Man måste bara tänka. Det jobbiga är att du ska flytta ut ett sträck tex 3,5 mm. Med tanke på att blyertsstiftpennan är 0,5 mm och tuschen är 1 mm är det lite frustrerande. Sen ska man räkna ut alla sträck och delar som ska öka eller minska och hur mycket på varje. Jag har ju givetvis en mall för det, men den ska ju anpassas rätt mycket, plagg ser ju väldigt olika ut.
Jag hoppade och dansade och gjorde arobik och karatesparkar till Army of lovers i en timme igår igen! När jag får träningsverk så kan jag inte vara stilla. Ont ska med ont förgås, så då tränar jag ännu mer. Dessutom är jag stirrig, så det är bra att få ut lite överskottsenergi.
Jag har också kommit på att en kost bestående av råkost och choklad och chips inte är bra, speciellt inte när man rör på sig en massa. =) Så igår blev det linsgryta med quinoa. Och choklad förståss....
Efter en trevlig fika hos min syster satte jag mig i sängen och mediterade. Jag använder en slags metod med konstigt monotont ljud. En amerikansk sekt meditation som kostar 175 dollar för första nivån, om man inte hittar den på pirate bay. =) Nästa nivå vet jag inte vad den kostar, för du måste köpa första paketet och bli medläm för att komma in på medlemssidorna och "butiken". Hehe, sektmeditation. Fungerar gör det iaf! Det går väldigt mycket bättre att meditera till detta i sängen med katter som hoppar runt på mig och runt och skakar sängen, än vad det gör hos zenbudisterna! =)
Jag hoppade och dansade och gjorde arobik och karatesparkar till Army of lovers i en timme igår igen! När jag får träningsverk så kan jag inte vara stilla. Ont ska med ont förgås, så då tränar jag ännu mer. Dessutom är jag stirrig, så det är bra att få ut lite överskottsenergi.
Jag har också kommit på att en kost bestående av råkost och choklad och chips inte är bra, speciellt inte när man rör på sig en massa. =) Så igår blev det linsgryta med quinoa. Och choklad förståss....
Efter en trevlig fika hos min syster satte jag mig i sängen och mediterade. Jag använder en slags metod med konstigt monotont ljud. En amerikansk sekt meditation som kostar 175 dollar för första nivån, om man inte hittar den på pirate bay. =) Nästa nivå vet jag inte vad den kostar, för du måste köpa första paketet och bli medläm för att komma in på medlemssidorna och "butiken". Hehe, sektmeditation. Fungerar gör det iaf! Det går väldigt mycket bättre att meditera till detta i sängen med katter som hoppar runt på mig och runt och skakar sängen, än vad det gör hos zenbudisterna! =)
Yoga, meditation, zenbudism och städning!
Jag har varit jätteduktig! =)
Igår sprang jag upp och ner till tvättstugan och tvättade mellan 11 och 15. I mellan tvättvarven städade jag i köket. Jag har haft mal i köket så jag har fått slänga massa mat och stoppa allt i plastpåsar. Så igår ränsade jag ut köksskåpet, damsög, torkade av och tvättade med desinfektionssprej. Sen slängde jag de som var mistänkt malangripet, la allt annat i glasburkar och sparade de tveksamma på golvet. (Rätt dum förvaring, jag vet...)
Efter det så satte jag igång Army of lovers på hög volym och hoppade runt och dansade, gjorde arobikövningar, lite karateövningar och lite styrketräning i 40 min. Jag blev rätt så utmattad. Snabbdusch! På med kläder och sen till yoga och meditation i två timmar. Sen var jag rätt mör, lite träningsvärk idag. =)
Jag hade tänkt skaffa träningskort, men varför i helsike ska jag göra det? Jag kan lika bra hoppa runt hemma och träna! Jag har dessutom en abbslider och träningsgummiband. Varför stå i en illaluktande träningslokal med massa fula svettiga människor och träna till avskyvärd musik när jag gör det lika bra hemma? Billigare blir det dessutom! Jag ser dessutom minst lika töntig ut när jag tränar hemma som folk gör på träningsställen!
I tisdags gick jag till Zenbudistiska föreningen som har meditation för allmänheten. Jag var där några gånger för flera år sedan men sen har det inte blivit av. Jag kom på varför! Men jag ska försöka ändå!
Under en timme sitter du i en obekväm ställning och glor in i en vägg under fulständig tystnad. Efter en halvtimme får du resa på dig och då ska du i några minuter gå fruktansvärt långsamt några steg och du får knappt andas. Sen en halvtimme till där du glor in i väggen. Sista kvarten hade jag mest panik för att jag inte kunde varken känna min vänstra fot eller röra på tårna! När jag till sist fick resa mig kunde jag inte känna foten och inte stå på den. Sen fick jag sitta och lyssna på någon slags mantra sång i några minuter. Det är nästan plågsamt så jobbigt det är! Det är totalomöjligt att sitta och stirra in i en jävla vägg och inte tänka på något alls. Jag vill åtminstonde ha något ord som jag upprepar. Jag försöker andas och säga "innåt, utåt" eller så försöker jag med ord som "tomt", "ingenting", men det är ändå fruktansvärt jobbigt. Väntar bara på att de ska klinga på gongongen så jag får resa mig upp! =) Men jag ska försöka gå dit och stå ut, för jag vill och det är bra för mig. Med meditation får du inte bara bättre självkontroll och självinsikt och lugn, du får också mycket bättre konsentration, vilket inte skulle skada!
Nu ska jag dricka kaffe och ta en cigg, sen ska jag börja skolan!
Igår sprang jag upp och ner till tvättstugan och tvättade mellan 11 och 15. I mellan tvättvarven städade jag i köket. Jag har haft mal i köket så jag har fått slänga massa mat och stoppa allt i plastpåsar. Så igår ränsade jag ut köksskåpet, damsög, torkade av och tvättade med desinfektionssprej. Sen slängde jag de som var mistänkt malangripet, la allt annat i glasburkar och sparade de tveksamma på golvet. (Rätt dum förvaring, jag vet...)
Efter det så satte jag igång Army of lovers på hög volym och hoppade runt och dansade, gjorde arobikövningar, lite karateövningar och lite styrketräning i 40 min. Jag blev rätt så utmattad. Snabbdusch! På med kläder och sen till yoga och meditation i två timmar. Sen var jag rätt mör, lite träningsvärk idag. =)
Jag hade tänkt skaffa träningskort, men varför i helsike ska jag göra det? Jag kan lika bra hoppa runt hemma och träna! Jag har dessutom en abbslider och träningsgummiband. Varför stå i en illaluktande träningslokal med massa fula svettiga människor och träna till avskyvärd musik när jag gör det lika bra hemma? Billigare blir det dessutom! Jag ser dessutom minst lika töntig ut när jag tränar hemma som folk gör på träningsställen!
I tisdags gick jag till Zenbudistiska föreningen som har meditation för allmänheten. Jag var där några gånger för flera år sedan men sen har det inte blivit av. Jag kom på varför! Men jag ska försöka ändå!
Under en timme sitter du i en obekväm ställning och glor in i en vägg under fulständig tystnad. Efter en halvtimme får du resa på dig och då ska du i några minuter gå fruktansvärt långsamt några steg och du får knappt andas. Sen en halvtimme till där du glor in i väggen. Sista kvarten hade jag mest panik för att jag inte kunde varken känna min vänstra fot eller röra på tårna! När jag till sist fick resa mig kunde jag inte känna foten och inte stå på den. Sen fick jag sitta och lyssna på någon slags mantra sång i några minuter. Det är nästan plågsamt så jobbigt det är! Det är totalomöjligt att sitta och stirra in i en jävla vägg och inte tänka på något alls. Jag vill åtminstonde ha något ord som jag upprepar. Jag försöker andas och säga "innåt, utåt" eller så försöker jag med ord som "tomt", "ingenting", men det är ändå fruktansvärt jobbigt. Väntar bara på att de ska klinga på gongongen så jag får resa mig upp! =) Men jag ska försöka gå dit och stå ut, för jag vill och det är bra för mig. Med meditation får du inte bara bättre självkontroll och självinsikt och lugn, du får också mycket bättre konsentration, vilket inte skulle skada!
Nu ska jag dricka kaffe och ta en cigg, sen ska jag börja skolan!
Mitt konstiga huvud...
Jag vet inte om det bara är jag eller andra också. Jag har alltid varit vääldigt mörkrädd. I tonåren lyckades jag få kontroll över det. Jag vet att det är min fantasi som spårar iväg med mig och jag har lärt mig att märka det direkt. Då stoppar jag det och tänker på fågelsång eller liknande.
För någon dag sedan mitt på ljusa dagen när jag gick i stan skulle jag rulla en cigg. Jag ser bara i synvinklen att jag går förbi en telefonkiosk. Då kommer en blixtsnabb tanke att en man har hängt sig i den! Kollar upp och nej, såklart hänger där inte en man i en snara.
Jag skulle väldigt gärna vilja ha rätt på varför mitt huvud ibland visar döda människor för mig och annat otäckt. Varför assossierar och dycker det upp sådant i mitt huvud? Gör det de i andras huvud också?
Jag tror att när jag blir onormalt mörkrädd så disosierar jag. En sak som jag inte har lärt mig kontrolera är filmtittande. Jag har väldigt lätt för att gå in i saker, leva mig in och ta in saker för mycket. Kan nog inte sortera riktigt. När jag kollar på läskiga filmer så kan jag bli näst intill psykotisk. Ibland tycker andra inte de är läskiga äns och blod berör mig inte alls. Jag kan knapt andas under filmen, håller för ögon och öron och efter filmen blir jag konstig. Ibland är jag inte alls rädd under filmen, men när den är slut blir jag konstig. Jag har suttit katatonisk och vaggat fram och tillbaka med en tom och stirrande blick utanatt kunna komunisera i en 20-30 min. Jag kan hålla mig längst väggarna och inte låta någon komma inärheten av mig för jag tror de är mördare. Jag kan få dissosiationer där jag tror personen jag sitter med, tex en pojkvän, inte är samma person. Jag tror han har förvandlats till någon annan. Någon har tagit över hans kropp men han ser likadan ut, förutom vissa saker i beteendet som jag upptäcker. Jag kan börja tvivla på verkligheten och inte veta vad som är sant och inte. När jag såg Butterfly effect, som inte alls är en skräckfilm blev jag sådan. Det är en kille som kommer tillbaka i tiden till när han som liten fick blackouts och ändrar på vad som hände och därmed framtiden. En halvtimme efteråt när jag väntade på bussen var jag tvungen att först ringa till min dåvarande pojkvän, verka normal och se så jag fortfarande var tillsammans med honom. Sen ringde jag till mamma och frågade hur det var med mina syskon, bara för att hon skulle räkna upp dem så jag var säker på om de fanns och om de gjorde vad jag förväntade mig att de gjorde.
Detta är väldigt konstigt och jag skulle väldigt gärna få rätt på varför jag gör såhär. Som ni förstår så undviker jag att se på vissa typer av filmer. Folk har blivit väldigt rädda för mig efter att de sätt på film med mig. Det är dessutom väldigt jobbigt att vara rädd för sin egen fantasi på det viset. Att jag är så rädd för den gör ju att jag stänger in vissa saker och måste kontrolera mig. Jag skulle vilja släppa ut min fantasi och det jag har i mitt huvud, men det är väldigt skrämmande.
Om det är någon som varit med om samma sak och fatta vad jag menar får ni gärna kontakta mig!
Helgens bravader! Jag är som vanligt personlighetskluven!
I fredags var jag trött. Jag spenderade kvällen i sängen lyssnandes på klassisk musik på P2 och läste en kristen tidsskrift. Mycket städat och fin flickaaktigt!
På lördagen klunkade jag i mig en flaska billigt vitt vin vid namn Diamant. Sen stack jag ut till stammis A. Festade lite och hade trevligt. Sen delade vi upp oss. Hälften gick till en efterfest och jag gick med punk J till efterfesten där det fanns rom. Jävlar vad det snurrar i skallen, jag är full! Yeha!! Fett. Sen ville folk där sova så vi traskade iväg till den andra efterfesten. Där hade två stycken redan däckat. Efter ett tag började P snarka. De andra skrattade och sa att nu börjar han. Jag var övertygad om att de andra hörde exakt samma sak som mig. Nämligen att han upprepade gånger sa murderer, murderer, murderer. Det var visst ingen annan som hörde det. Jag var däremot övertygad. När sen de andra sa att han som är så snäll skulle inte säga så viste jag precis varför! Han är väldigt snäll och han kämpar mot sin onda sida. Eftersom han stänger in sin onda sida kommer den bara upp när han sover och därav säger han murderer i sömnen! De andra skrattade åt mig... Nu såhär kan jag ju erkänna att min logik och mitt förnuft inte var det bästa och att min fantasi spårade iväg rätt rejält! Men jävligt roligt var det!! Hehe! Råkade visst hångla lite med en dräggig men mycket trevlig punkare också, vilket inte uppskattades av alla i sällskapet. Vid nio-tio tiden somnade jag på golvet med jackan som huvudkudde. Förvånansvärt bekvämt.
Ja, jag fick ju kompensera för fredagen! =)
På lördagen klunkade jag i mig en flaska billigt vitt vin vid namn Diamant. Sen stack jag ut till stammis A. Festade lite och hade trevligt. Sen delade vi upp oss. Hälften gick till en efterfest och jag gick med punk J till efterfesten där det fanns rom. Jävlar vad det snurrar i skallen, jag är full! Yeha!! Fett. Sen ville folk där sova så vi traskade iväg till den andra efterfesten. Där hade två stycken redan däckat. Efter ett tag började P snarka. De andra skrattade och sa att nu börjar han. Jag var övertygad om att de andra hörde exakt samma sak som mig. Nämligen att han upprepade gånger sa murderer, murderer, murderer. Det var visst ingen annan som hörde det. Jag var däremot övertygad. När sen de andra sa att han som är så snäll skulle inte säga så viste jag precis varför! Han är väldigt snäll och han kämpar mot sin onda sida. Eftersom han stänger in sin onda sida kommer den bara upp när han sover och därav säger han murderer i sömnen! De andra skrattade åt mig... Nu såhär kan jag ju erkänna att min logik och mitt förnuft inte var det bästa och att min fantasi spårade iväg rätt rejält! Men jävligt roligt var det!! Hehe! Råkade visst hångla lite med en dräggig men mycket trevlig punkare också, vilket inte uppskattades av alla i sällskapet. Vid nio-tio tiden somnade jag på golvet med jackan som huvudkudde. Förvånansvärt bekvämt.
Ja, jag fick ju kompensera för fredagen! =)
Tala i tungor!
Igår talade jag i tungor. Nej, jag hade ingen religös uppenbarelse. Det är bara något jag gör ibland. En jämn ström av ord som flyter ur min mun. Jag planerar inte och har ingen koll på vad det är jag säger förren jag själv hör orden högt.
Att kalla det för att tala i tungor började jag inte göra förrens för typ ett halvår sedan. Då såg jag ett program som handlade om livetsord eller någon liknande sekt. Där fick man se folk som talade i tungor och de beskrev vad det var. Jaha, tänkte jag, men det är ju så jag brukar göra. Tala i tungor var ju inte så konstigt som jag tänkte mig med tanke på hur fantastiskt de säger att det är. Jag himlar visserligen inte med ögonen och gör det inte till någon stor grej, men annars stämde det. Fett tyckte jag! =)
Jag tror det kan vara så att jag gör det när jag är disträ men ändå kreativ och trött men inte trött. Såhär kan det låta i alla fall...
En björn. En stor björn. Han sitter där på en sten. En sten i skogen. Kanninen hoppar runt honom. Han tittar på mig. Vem? Jag? Lägenheten känns trång. Den sluter sig kring min själ. Var bär livet hän? En sko. Idag. Imorgon. Han ser mig inte. Varför ser han mig inte? Jag vill omslutas av honom. Tusen år. Idag sover jag bara. Meningslöshet. Den kryper på mig.
Ja, typ något sådant. Jag skrev ner lite efter jag hade svamlat ett tag.
Vad är det som är så häftigt med att tala i tungor? Det kan alla igentligen. Jag tror bara folk är rädda för att släppa lös det. Att börja gå in i det så man gör det automatiskt och försvinner bort lite. Jag skulle säkert kunna tänka på gud samtidigt och då säga ord som blir mer religösa, men nu gör jag inte det.
Är det någon annan som brukar göra såhär? Skulle vara intressant att få höra.
Att kalla det för att tala i tungor började jag inte göra förrens för typ ett halvår sedan. Då såg jag ett program som handlade om livetsord eller någon liknande sekt. Där fick man se folk som talade i tungor och de beskrev vad det var. Jaha, tänkte jag, men det är ju så jag brukar göra. Tala i tungor var ju inte så konstigt som jag tänkte mig med tanke på hur fantastiskt de säger att det är. Jag himlar visserligen inte med ögonen och gör det inte till någon stor grej, men annars stämde det. Fett tyckte jag! =)
Jag tror det kan vara så att jag gör det när jag är disträ men ändå kreativ och trött men inte trött. Såhär kan det låta i alla fall...
En björn. En stor björn. Han sitter där på en sten. En sten i skogen. Kanninen hoppar runt honom. Han tittar på mig. Vem? Jag? Lägenheten känns trång. Den sluter sig kring min själ. Var bär livet hän? En sko. Idag. Imorgon. Han ser mig inte. Varför ser han mig inte? Jag vill omslutas av honom. Tusen år. Idag sover jag bara. Meningslöshet. Den kryper på mig.
Ja, typ något sådant. Jag skrev ner lite efter jag hade svamlat ett tag.
Vad är det som är så häftigt med att tala i tungor? Det kan alla igentligen. Jag tror bara folk är rädda för att släppa lös det. Att börja gå in i det så man gör det automatiskt och försvinner bort lite. Jag skulle säkert kunna tänka på gud samtidigt och då säga ord som blir mer religösa, men nu gör jag inte det.
Är det någon annan som brukar göra såhär? Skulle vara intressant att få höra.
Modemässa i Köpenhamn!
Idag var vi på skolutflykt till Köpenhamn för att gå på den stora modemässan. Det är igentligen till för affärer som ska köpa in nya kläder till sina butiker, men där är också designers och elever på besök. Det var jätteskoj och jag har fått inspiration. Jag var där förra året också och jag tyckte det var mycket bättre då. Nu var där inte lika mycket intressant. Något av det roligaste är att man får en massa väskor och kassar och liknande helt gratis. Jag är bra på att roffa åt mig gratisprylar och jag tar även en del grejer till mina syskon. Nu är jag hemma hos ena syrran och har lämnat påsar till henne.
Jag lägger in lite bilder här. Tog bara kort på några få saker som inte fans med i katalogerna. Dessutom är det sådant jag tyckte var intressant rent sömnadsmässigt på de flesta bilder. Sen är syrrans dator inte bara slö, den har inget bra bildprogram och jag orkar inte fixa och vända på dem... Men de blir i alla fall större om man trycker på dem.
Jag lägger in lite bilder här. Tog bara kort på några få saker som inte fans med i katalogerna. Dessutom är det sådant jag tyckte var intressant rent sömnadsmässigt på de flesta bilder. Sen är syrrans dator inte bara slö, den har inget bra bildprogram och jag orkar inte fixa och vända på dem... Men de blir i alla fall större om man trycker på dem.
Jaha...
Ja, nu sitter jag vid datorn i skolan igen. Betalt lite räkningar och kollat mail och nu har jag lite tid innan jag ska börja. Det känns lite dumt att spendera massa tid framför datorn i skolan när jag igentligen har en hel del annat att göra.
I måndags lyckades jag fylla min röda sametsbarnvagn med massa av Mickes grejer och köra hem till honom. Det tar ca en kvart och det var inte det lättaste kan jag säga. Det var tungt som fan och det gick inte att svänga pga tyngden. Jag testade svänga en gång vilket resulterade i att däcket åkte av från ehh... ekrarna? skenan?
Skönt var det iaf att bli av med lite grejer.
Sen har jag varit skitduktig och gjort massa bra saker! Tisdagen städade jag och tvättade en jävla massa! Nu kan man se halgolvet vilket är väääldigt skönt. Jag har numera inte en 30 cm hög hög på skrivbordet utan den har krympt till att bara täcka all yta med några få centimetrar! =) Tjoho!
På tisdagkväll gick jag på föreläsning med Filosoficirklen. Det handlade om global spiritualism. Typ att de gamla religionerna inte är så populära längre, folk har trötnat på en gud som fördömmer och ger dig regler och har istället börjat tro på en mer difus gud som finns inom alla och överallt. Man utövar den mer själv och tar hjälp av meditation och liknande metoder. Det var väldigt intressant, men tyvärr hade jag dålig koncentration, så jag "glömde" lyssna ganska mycket. Oj, så inteligent jag varit om jag inte haft adhd konsentrationsproblem och dåligt minne! =)
Igår var jag hos kurator och sen städade jag lite litegran. Lite paus får man ha. =) Jag satte mig i sängen och skrev brev till min syster i frankrike istället. Jag skrev väldigt mycket brev innan men har komit av mig senaste året. Nu sa syrran att hennes brevlåda var så tom och ville brevväxla. Nu vill det till att hon skärper sig också och skriver massa tillbaka!! =) Annars ska hon få med mig att göra. Köpte frimärke igår. 12 jävla spän! Så dyrt! Då gäller det att jag skriver mycket! =)
Nej, ut och börja rita mönster till kjol! Måste bara komma på hur jag vill att den ska se ut först. Annars är det svårt... =)
I måndags lyckades jag fylla min röda sametsbarnvagn med massa av Mickes grejer och köra hem till honom. Det tar ca en kvart och det var inte det lättaste kan jag säga. Det var tungt som fan och det gick inte att svänga pga tyngden. Jag testade svänga en gång vilket resulterade i att däcket åkte av från ehh... ekrarna? skenan?
Skönt var det iaf att bli av med lite grejer.
Sen har jag varit skitduktig och gjort massa bra saker! Tisdagen städade jag och tvättade en jävla massa! Nu kan man se halgolvet vilket är väääldigt skönt. Jag har numera inte en 30 cm hög hög på skrivbordet utan den har krympt till att bara täcka all yta med några få centimetrar! =) Tjoho!
På tisdagkväll gick jag på föreläsning med Filosoficirklen. Det handlade om global spiritualism. Typ att de gamla religionerna inte är så populära längre, folk har trötnat på en gud som fördömmer och ger dig regler och har istället börjat tro på en mer difus gud som finns inom alla och överallt. Man utövar den mer själv och tar hjälp av meditation och liknande metoder. Det var väldigt intressant, men tyvärr hade jag dålig koncentration, så jag "glömde" lyssna ganska mycket. Oj, så inteligent jag varit om jag inte haft adhd konsentrationsproblem och dåligt minne! =)
Igår var jag hos kurator och sen städade jag lite litegran. Lite paus får man ha. =) Jag satte mig i sängen och skrev brev till min syster i frankrike istället. Jag skrev väldigt mycket brev innan men har komit av mig senaste året. Nu sa syrran att hennes brevlåda var så tom och ville brevväxla. Nu vill det till att hon skärper sig också och skriver massa tillbaka!! =) Annars ska hon få med mig att göra. Köpte frimärke igår. 12 jävla spän! Så dyrt! Då gäller det att jag skriver mycket! =)
Nej, ut och börja rita mönster till kjol! Måste bara komma på hur jag vill att den ska se ut först. Annars är det svårt... =)
Lördag!
Jag gick, trots att jag var ute kvällen innan, upp relativt tidigt. Jag städade och städade i sovrummet! Äntligen är det trevligt att vistas där!!! Det har tagit lång tid att förmå mig att städa där, men i lördags gick det. Två timmar tog det tror jag, men då dammsög jag madrassen och möblerade om sängen och sorterade grejer också. Så jävla skönt det är nu. Jag planerar att ge mig på köket på tisdag. Jag ska nämligen tvätta då, vilket jag kommit på gör att jag kommer igång med annat också, istället för att bara sitta och glo.
Sen så dansade jag runt som en galning i tre kvart till No Doubt och sedan stod jag i en kvart med träningsgummiband och lite abslider.
Kvällen... Först var jag på försenad födelsedagsfest hos E. Det var trevligt, men jag kom tidigt och det var ganska segt innan det kom igång. Vi gick som vanligt till stammisstället A. Jag råkade börja kaxa lite och körde mitt "jag gillar inte feminister och kan driva med mig själv för jag är så jämnstäld och jag gillar att vara politiskt inkorekt"-snack. Jag sa visst bland annat att kvinnor ska sitta fast i en kedja i köket. Punk J gick igång på det och undrade om jag diskade då. Jag sa att ända gången jag diskade var när en man kedjade fast mig i köket! Han mutade mig med choklad och sprit och sa att han skulle dra med mig hem!.
En liten sväng till M där jag träffade S. S är snäll och gav mig hundra spän att supa för eftersom jag är fattig. Sen pratade han massa konstiga saker.
Tillbaka till A igen. Hade skitroligt och sen stack jag och massa andra hem till Punk J. Jag var lite orolig ett tag över att få stå i köket och diska hela kvällen, men han hade inte tillräckligt att muta mig med! Upps, jag kanske ska passa mig för vad jag säger! =)
Vi fick av någon anledning med oss en stockholmsbrat! Vi var ett gäng punkare/hårdrockare/feminister/flumon och han fattade nog inte vem han hade åkt på efterfest med. Han blev väääldigt paranoid! Han började vifta med händerna och trode vi hatade honom och till och med ville ge honom stryk. Han var väldigt full och vi fick förklara upprepade gånger att han var välkomen och att vi inte hatade honom. Jag fick Hålla honom på axlen och säga att trots att vi hade olika politiska synvinklar hade vi inga problem med honom. Om han var trevlig skulle vi också vara trevliga. Han lugnade sig litegran efter ett tag. Punk J fick förklara att det var skillnad mellan politik och människor. Vad folk har för politik har oftast med vad de är uppväxta med och har sätt, medans en människa kan vara trevlig vem den än är, oavsätt politik och ursprung.
Han hade en del problem med den andra tjejens, iförd läderhosen, gigantiska buskar under armarna. När han började flörta med mig var det bara för mig att dra ner tröjan och visa mina håriga armar, så var den saken löst!! =) Väldigt praktiskt!
Vid sjutiden somnade jag och vid åtta tiden skulle M hem så då hade vi följe en bit på vägen.
I söndags var jag bara trött men inte bakfull och dessutom på strålande humör!!!
Sen så dansade jag runt som en galning i tre kvart till No Doubt och sedan stod jag i en kvart med träningsgummiband och lite abslider.
Kvällen... Först var jag på försenad födelsedagsfest hos E. Det var trevligt, men jag kom tidigt och det var ganska segt innan det kom igång. Vi gick som vanligt till stammisstället A. Jag råkade börja kaxa lite och körde mitt "jag gillar inte feminister och kan driva med mig själv för jag är så jämnstäld och jag gillar att vara politiskt inkorekt"-snack. Jag sa visst bland annat att kvinnor ska sitta fast i en kedja i köket. Punk J gick igång på det och undrade om jag diskade då. Jag sa att ända gången jag diskade var när en man kedjade fast mig i köket! Han mutade mig med choklad och sprit och sa att han skulle dra med mig hem!.
En liten sväng till M där jag träffade S. S är snäll och gav mig hundra spän att supa för eftersom jag är fattig. Sen pratade han massa konstiga saker.
Tillbaka till A igen. Hade skitroligt och sen stack jag och massa andra hem till Punk J. Jag var lite orolig ett tag över att få stå i köket och diska hela kvällen, men han hade inte tillräckligt att muta mig med! Upps, jag kanske ska passa mig för vad jag säger! =)
Vi fick av någon anledning med oss en stockholmsbrat! Vi var ett gäng punkare/hårdrockare/feminister/flumon och han fattade nog inte vem han hade åkt på efterfest med. Han blev väääldigt paranoid! Han började vifta med händerna och trode vi hatade honom och till och med ville ge honom stryk. Han var väldigt full och vi fick förklara upprepade gånger att han var välkomen och att vi inte hatade honom. Jag fick Hålla honom på axlen och säga att trots att vi hade olika politiska synvinklar hade vi inga problem med honom. Om han var trevlig skulle vi också vara trevliga. Han lugnade sig litegran efter ett tag. Punk J fick förklara att det var skillnad mellan politik och människor. Vad folk har för politik har oftast med vad de är uppväxta med och har sätt, medans en människa kan vara trevlig vem den än är, oavsätt politik och ursprung.
Han hade en del problem med den andra tjejens, iförd läderhosen, gigantiska buskar under armarna. När han började flörta med mig var det bara för mig att dra ner tröjan och visa mina håriga armar, så var den saken löst!! =) Väldigt praktiskt!
Vid sjutiden somnade jag och vid åtta tiden skulle M hem så då hade vi följe en bit på vägen.
I söndags var jag bara trött men inte bakfull och dessutom på strålande humör!!!
Fredag...
Jag har haft en jättebra helg.
I fredags hade jag inget att göra så jag messade M. Hon skulle bara hämta en tjej vid tåget, sedan skulle de titta på lets dance och sen skulle tjejen till en studentnation, men M viste inte om hon kom in. Det visade sig att tjejen hon hämtat på tåget, H, var totalt nere i killen som var DJ på nationen. Det är störtomöjligt att komma in på en nation om man inte har universitetsstudentkort. H trode att hon var uppskriven på gästlistan men det visade sig att hon inte var det. Jag följde med dit och jag fick hjälpa till att puscha henne, så de gick in och frågade DJn och hon kom in. "Och ni då?" frågade vakten. "Ja, vi är också gäster till honom" sa jag kaxigt och vi kom in! Till på köpet var det bra musik!! Hiphop, dancehall, reagge, etc. H lyckades efter länge gå fram och prata med DJen och det visade sig att han hade flickvän, vilket nog gjorde henne lite knäckt...
Sedan fick jag reda på att min kompis M hade hittat henne på Spraydate en vecka tidigare! Hon hade frågat folk om hon kunde få sova någonstans! Hon sa att hon var kär i en kille som skulle spela i Lund och eftersom hon bodde långt borta behövde hon en sovplats! M tyckte att visst, du kan sova hos mig, det är lungt och så pratade de lite på MSN.
Jag tycker det är så jävla coolt! Okej att det är rätt desperat, men så jäkla modigt att "anonsera" efter sovplats och chansa och åka ner för att träffa en kille man bara träffat en gång innan! Skitballt!
I fredags hade jag inget att göra så jag messade M. Hon skulle bara hämta en tjej vid tåget, sedan skulle de titta på lets dance och sen skulle tjejen till en studentnation, men M viste inte om hon kom in. Det visade sig att tjejen hon hämtat på tåget, H, var totalt nere i killen som var DJ på nationen. Det är störtomöjligt att komma in på en nation om man inte har universitetsstudentkort. H trode att hon var uppskriven på gästlistan men det visade sig att hon inte var det. Jag följde med dit och jag fick hjälpa till att puscha henne, så de gick in och frågade DJn och hon kom in. "Och ni då?" frågade vakten. "Ja, vi är också gäster till honom" sa jag kaxigt och vi kom in! Till på köpet var det bra musik!! Hiphop, dancehall, reagge, etc. H lyckades efter länge gå fram och prata med DJen och det visade sig att han hade flickvän, vilket nog gjorde henne lite knäckt...
Sedan fick jag reda på att min kompis M hade hittat henne på Spraydate en vecka tidigare! Hon hade frågat folk om hon kunde få sova någonstans! Hon sa att hon var kär i en kille som skulle spela i Lund och eftersom hon bodde långt borta behövde hon en sovplats! M tyckte att visst, du kan sova hos mig, det är lungt och så pratade de lite på MSN.
Jag tycker det är så jävla coolt! Okej att det är rätt desperat, men så jäkla modigt att "anonsera" efter sovplats och chansa och åka ner för att träffa en kille man bara träffat en gång innan! Skitballt!
Hej hej!
Min dator knäppar sig. På två dagar har den inte gått att sätta igång... Jag vågar inte starta den nu riktigt, för jag är rädd att hårddisken ska paja och jag vill verkligen inte förlora allt jag har på den!
Nu är jag i skolan. Jag håller på med förändring av storlekar på en ärm.
Helgen har varit okej. Jag har tagit det ganska lugnt. Jag är inte längre så hyper, som tur är. I tisdags lyckades jag förmå mig att gå på yogan vilket var helt underbart. Jag hade lite ångest innan men tänkte det skulle vara skönt att gå dit, vilket det naturligtvis var. Fult konsentrerad var jag dock inte och jag tänkte på choklad hela tiden!! =) Kanske borde göra något åt mitt chokladberoende!
I onsdags efter jag varit hos arbetsterapeut kändes saker inte lika hopplösa och jagt slängde en maaassa sopor och städade lite. Jag gick upp med lite på vinden, men det resulterade precis som förra veckan i att jag bar ner lika mycket! =)
Arhhh!! Överskottsenergi!
Överskottsenergi igen! Och jag vet inte vad jag ska göra! Jag har väldigt mycket överskottsenergi i mig. Jag har behov av stimulans ofta. Jag tror att den energin förvandlas till ångest när jag inte får ut den. Jag tror att jag ofta går ut och är på peppigt och glatt humör, men när jag inte hittar någon kanal att få ut den i så super jag för att döva den! Alkohol är en reservplan för att få ut energi och rastlöshet.
Jag förstår mig inte på folk som sitter hemma och klagar på att det aldrig händer något. De säger att allt är tråkigt och det händer aldrig något skoj som förr. Sen när jag försöker hitta på saker med dem så pallar de aldrig!! Konstigt att ni har tråkigt när ni bara sitter hemma och kollar på såpor! Varända gång man träffar dem klagar de över att det var roligare förr. Men för helvete, ta ansvar för era liv. Det är okej att vara smådeppig och lite gnällig och inte orka göra något. Det är en annan sak. Nej jag vet inte om det blev rättvist förklarat. det syftar inte till någon speciell utan på folk jag träffat senaste åren i allmänhet. Men jag orkar inte prata om det mer.
Jo, min rastlöshet som ger mig ångest om jag inte får ut den rätt. När jag var mellan 19 och 22 någonting, hade jag knapt några psykiska problem. Jo, fortfarande smådeppressioner och tokighet och läraren klagade på att jag somnade. Men inte alls i samma utsträckning!!! Kan detta bero på att jag fick hög stimulans? För helvete jag bytte land 3 ggr på 1 och 1/2 år och då räknar jag inte med sverige. På dessa år mellan 19 och 22 gick jag på folkhögskola, jobbade på nöjesfält i england, jobbade som äppleplockare i italien, läste franska i frankrike och sedan så småningom flyttade jag till lund sen jobbade jag över sommaren i england igen. Tillräcklig stimulans? Ja, jag tror de! =) Det är på grund av uttråkning jag hittar på rätt mycket skit!
Min arbetsterapeut undrade om jag trodde att min vanliga stirrighet och att det rycker i kroppen och att jag måste döva saker kunde bero på min Tourettes. Ingen aning... Exakt vad tourettsen innefattar har jag inte begripit. Det ska vara mer än tix, men mycket av de ingår i ADHDn så jag vet inte hur man ska dela upp det. Tokig är jag i vilket fall som helst! =) Men jag gillar migsjälv. Jag får ju alldrig tråkigt till exempel. Det är alltid något nytt påfund eller någon ny psykisk symptom som dyker upp! =)
Tjoho!
Jag förstår mig inte på folk som sitter hemma och klagar på att det aldrig händer något. De säger att allt är tråkigt och det händer aldrig något skoj som förr. Sen när jag försöker hitta på saker med dem så pallar de aldrig!! Konstigt att ni har tråkigt när ni bara sitter hemma och kollar på såpor! Varända gång man träffar dem klagar de över att det var roligare förr. Men för helvete, ta ansvar för era liv. Det är okej att vara smådeppig och lite gnällig och inte orka göra något. Det är en annan sak. Nej jag vet inte om det blev rättvist förklarat. det syftar inte till någon speciell utan på folk jag träffat senaste åren i allmänhet. Men jag orkar inte prata om det mer.
Jo, min rastlöshet som ger mig ångest om jag inte får ut den rätt. När jag var mellan 19 och 22 någonting, hade jag knapt några psykiska problem. Jo, fortfarande smådeppressioner och tokighet och läraren klagade på att jag somnade. Men inte alls i samma utsträckning!!! Kan detta bero på att jag fick hög stimulans? För helvete jag bytte land 3 ggr på 1 och 1/2 år och då räknar jag inte med sverige. På dessa år mellan 19 och 22 gick jag på folkhögskola, jobbade på nöjesfält i england, jobbade som äppleplockare i italien, läste franska i frankrike och sedan så småningom flyttade jag till lund sen jobbade jag över sommaren i england igen. Tillräcklig stimulans? Ja, jag tror de! =) Det är på grund av uttråkning jag hittar på rätt mycket skit!
Min arbetsterapeut undrade om jag trodde att min vanliga stirrighet och att det rycker i kroppen och att jag måste döva saker kunde bero på min Tourettes. Ingen aning... Exakt vad tourettsen innefattar har jag inte begripit. Det ska vara mer än tix, men mycket av de ingår i ADHDn så jag vet inte hur man ska dela upp det. Tokig är jag i vilket fall som helst! =) Men jag gillar migsjälv. Jag får ju alldrig tråkigt till exempel. Det är alltid något nytt påfund eller någon ny psykisk symptom som dyker upp! =)
Tjoho!
Det är dumt att spilla i tangentbordet...
Tjoho! Jag spilde i tangentbordet i Måndags så det slutade fungera. När man sätter igång min dator måste man trycka på F1 knappen så jag har inte kommit in alls! Nu har jag letat på vinden och hittat ett. Skitbra tyckte jag ända tills jag upptäckte att bakåtknappen eller sudda knappen eller vad den nu heter inte fungerar... Sjukt störigt.
Tja, hur har det varit med mig då? Trots bakfylla och slitenhet i söndags kunde jag inte sitta still så på kvällen gick jag ut och fikade. Träffade några av mina favoritgubbar, Pierre 20 pluss (eller 64 om man kollar hans franska körkort) den galna fransmannen och Antonio, den 55 åriga simmaren och tecknaren. Sen somnade jag försent, vaknade av mardrömmar, vaknade innan klockan ringde och gick upp innan gåuppklockan ringde. Skitkonstigt! Sen var jag tvungen att rida ut stormen. Vad fan gör man, kände att det bästa sättet var att trötta ut mig xså mycket som möjligt så jag blev av med min rastlöshet och stirrighetsångest. Det innebar att supa sig skitfull med sit ex. Om det var bra eller dåligt vet jag inte...
Men! I onsdags var jag så stabil så jag tog det lugnt och klarade av att laga riktig mat!! De ni!! =) I går fredag var jag så ostirrig så jag var hemma och tog det lugnt! Framsteg!
I torsdags vaknade jag visserligen väldigt väldigt stirrig. Men mer på det possitiva sättet... Jag hade från jag gått upp ett väldigt stort behov av att diskutera saker och vända och vrida på saker. I brist på lämplig samtalspartner hade jag långa monologiska diskutioner med mig själv! =) Efter att ha suttit hos arbetsterapeuten i en timme kunde jag dessutom sitta litegran still. Benen skakar och hoppar, bytar stälning hela tiden, kollar runt mig med flackande blick och snurrar håret frenetiskt med ena handen och trummar på bordet med den andra. Jag stirrig? Nej aldrig!! Vem har sagt de?? =) På eftermiddagen lugnade jag mig i alla fall lite.
Jag har kommit av mig lite i bloggningen nu på grund av datorn. Många saker jag tänkte skriva, men nu har jag glömt dem.
Sytt ett par justa hängiga haremsbyxeliknande byxor i skolan. Gillar dem. Ska se om jag lyckas lägga in ett fotto på dem snart.
I smile becaus you´ve all finally driven me insane!!!
Tja, hur har det varit med mig då? Trots bakfylla och slitenhet i söndags kunde jag inte sitta still så på kvällen gick jag ut och fikade. Träffade några av mina favoritgubbar, Pierre 20 pluss (eller 64 om man kollar hans franska körkort) den galna fransmannen och Antonio, den 55 åriga simmaren och tecknaren. Sen somnade jag försent, vaknade av mardrömmar, vaknade innan klockan ringde och gick upp innan gåuppklockan ringde. Skitkonstigt! Sen var jag tvungen att rida ut stormen. Vad fan gör man, kände att det bästa sättet var att trötta ut mig xså mycket som möjligt så jag blev av med min rastlöshet och stirrighetsångest. Det innebar att supa sig skitfull med sit ex. Om det var bra eller dåligt vet jag inte...
Men! I onsdags var jag så stabil så jag tog det lugnt och klarade av att laga riktig mat!! De ni!! =) I går fredag var jag så ostirrig så jag var hemma och tog det lugnt! Framsteg!
I torsdags vaknade jag visserligen väldigt väldigt stirrig. Men mer på det possitiva sättet... Jag hade från jag gått upp ett väldigt stort behov av att diskutera saker och vända och vrida på saker. I brist på lämplig samtalspartner hade jag långa monologiska diskutioner med mig själv! =) Efter att ha suttit hos arbetsterapeuten i en timme kunde jag dessutom sitta litegran still. Benen skakar och hoppar, bytar stälning hela tiden, kollar runt mig med flackande blick och snurrar håret frenetiskt med ena handen och trummar på bordet med den andra. Jag stirrig? Nej aldrig!! Vem har sagt de?? =) På eftermiddagen lugnade jag mig i alla fall lite.
Jag har kommit av mig lite i bloggningen nu på grund av datorn. Många saker jag tänkte skriva, men nu har jag glömt dem.
Sytt ett par justa hängiga haremsbyxeliknande byxor i skolan. Gillar dem. Ska se om jag lyckas lägga in ett fotto på dem snart.
I smile becaus you´ve all finally driven me insane!!!
Helgens bravader!
Natten mellan Torsdag och Fredag sov jag 4 timmar. Försökte sova på eftermiddagen men det var störtomöjligt att somna. Sen har jag varit helt hyper hela helgen! Nu är jag trött och yr och lite illamående och ångesten finns där bak, men lika fan för det är jag fortfarande stirrig och hyper.
Helgens plan:
Fredag fest hos E.
Lördag till Malmö med M.
Fest hos E instäld. Reservplan: Förfest hos P, ut på stammiskrogen A, eftersest hos P.
M mår inte så bra och ställer in. Reservplan: Reelesspelning med Pandemonium på Mejeriet, till pubben och dricka öl med halva bandet och till sist stammiskrogen A igen.
Fredagen: Började skitbra slutade mest skit. Somnade i alla fall glad med huvudet snurrande. Eller ja, sova och sova, någon djupsömn kom jag aldrig in i. Förfesten hos P var helt underbar. Sen gick vi ut och det var trevligt. Sen blev saker bara jobbiga och sen ännumer jobbiga...
Lördagen: Lätt bakfull. Åt frukost kl 14. Satt vid datorn. Pigg och trött och ville ut och festa. Kaffe. Får inte gå ut om man inte ätit mer än frukost. Lyckades bara få i mig lite chips och en varma koppen. Vodka blandad med grön mintsaft.
Hårdrockare har jag inte umgåts med på väldigt länge. Pandemonium som jag känner sedan gammalt spelar melodisk dödsmetal eller något liknande. Kommer in på Mejeriet och tittar. Skitmycket folk! Alla svartklädda med långt hår! Vilken vacker syn! Genast träffade jag folk jag kände. Där var massa människor som jag antingen känner sedan gammalt eller har pratat med några gånger. Säga vad man vill om fördomarna när det gäller hårdrockare... Hårdrockare är generält några av de mest trevliga, inteligenta och vettiga människor jag träffat!
Stod längst fram under spelningen och headbangade. Juste! Det har jag inte gjort på länge!
Efter att bandet plockat ihop och städat lite så stack jag med dem till en pub och satt och pratade. Jättetrevligt att prata med gamla kompisar. Både roliga tramsiga samtalsämnen och djupa seriösa. När folk skulle hem gick jag med tre av dem till min stammispub A. Klockan var runt 2 och det var inte mycket folk alls. Gick ut och rökte och 5 i 3 smäldes dörrarna plötsligt igen och det blev helt folktomt. Jag var inte ett dug trött och fortfarande jättepeppig, men inte mycket att göra åt saken. Vi sa hejdå och jag gick hem och åt lite mackor.
Har nog fått i mig en hel del alkohol under helgen. Fortfarande stirrig men känner hur bakfyllan gör mig trött. Jag är sliten. Bakgrundsångest.
Läs även andra bloggares åsikter om hårdrock, dödsmetal, pandemonium, festa, hyper, alkohol, bakfull
Helgens plan:
Fredag fest hos E.
Lördag till Malmö med M.
Fest hos E instäld. Reservplan: Förfest hos P, ut på stammiskrogen A, eftersest hos P.
M mår inte så bra och ställer in. Reservplan: Reelesspelning med Pandemonium på Mejeriet, till pubben och dricka öl med halva bandet och till sist stammiskrogen A igen.
Fredagen: Började skitbra slutade mest skit. Somnade i alla fall glad med huvudet snurrande. Eller ja, sova och sova, någon djupsömn kom jag aldrig in i. Förfesten hos P var helt underbar. Sen gick vi ut och det var trevligt. Sen blev saker bara jobbiga och sen ännumer jobbiga...
Lördagen: Lätt bakfull. Åt frukost kl 14. Satt vid datorn. Pigg och trött och ville ut och festa. Kaffe. Får inte gå ut om man inte ätit mer än frukost. Lyckades bara få i mig lite chips och en varma koppen. Vodka blandad med grön mintsaft.
Hårdrockare har jag inte umgåts med på väldigt länge. Pandemonium som jag känner sedan gammalt spelar melodisk dödsmetal eller något liknande. Kommer in på Mejeriet och tittar. Skitmycket folk! Alla svartklädda med långt hår! Vilken vacker syn! Genast träffade jag folk jag kände. Där var massa människor som jag antingen känner sedan gammalt eller har pratat med några gånger. Säga vad man vill om fördomarna när det gäller hårdrockare... Hårdrockare är generält några av de mest trevliga, inteligenta och vettiga människor jag träffat!
Stod längst fram under spelningen och headbangade. Juste! Det har jag inte gjort på länge!
Efter att bandet plockat ihop och städat lite så stack jag med dem till en pub och satt och pratade. Jättetrevligt att prata med gamla kompisar. Både roliga tramsiga samtalsämnen och djupa seriösa. När folk skulle hem gick jag med tre av dem till min stammispub A. Klockan var runt 2 och det var inte mycket folk alls. Gick ut och rökte och 5 i 3 smäldes dörrarna plötsligt igen och det blev helt folktomt. Jag var inte ett dug trött och fortfarande jättepeppig, men inte mycket att göra åt saken. Vi sa hejdå och jag gick hem och åt lite mackor.
Har nog fått i mig en hel del alkohol under helgen. Fortfarande stirrig men känner hur bakfyllan gör mig trött. Jag är sliten. Bakgrundsångest.
Läs även andra bloggares åsikter om hårdrock, dödsmetal, pandemonium, festa, hyper, alkohol, bakfull
